Tullar mellan USA och Kina har haft stor inverkan på den globala ekonomin och många människors dagliga liv. I maj 2025 backade både USA och Kina från sina hårdaste handelsåtgärder och gick med på att sänka några av de stränga tullar som skadade företag och konsumenter.
Denna paus sänkte amerikanska tullar på kinesiska varor från 145% till 30%, medan Kina sänkte sina egna tullar från 125% till 10% under de kommande tre månaderna – vilket ger båda sidor en paus efter månader av höga priser och handelsspänningar.
Spänningarna mellan USA och Kina började öka i början av 2025. Bland de pågående problemen fanns anklagelser om otillbörliga handelsmetoder, oenigheter om tekniköverföringar och oro kring marknadstillträde.
Samtalen mellan de två länderna bröt samman i slutet av mars. Inte långt därefter började båda sidor tillkännage nya tullar med några dagars mellanrum. Diplomatiska möten i Genève stoppade inte cykeln till en början, och båda nationerna förberedde motåtgärder när förhandlingarna stannade av.
Efter veckor av diskussioner fram och tillbaka nåddes en tillfällig vapenvila i maj, där båda länderna gick med på att sänka vissa tullar i 90 dagar. Denna paus i handelsåtgärderna bidrog till att minska osäkerheten på de globala marknaderna och öppnade dörren för nya diskussioner.
Tullkriget hade starka effekter på flera industrier. Biltillverkarna såg kostnaderna stiga, vilket ledde till högre priser på bilar i båda länderna. Amerikanska jordbrukare mötte nya hinder för att sälja grödor som sojabönor och majs i Kina. Detta minskade jordbruksvinsterna och orsakade oro i landsbygdssamhällen.
Konsumentelektronik drabbades av amerikanska tullar, vilket påverkade företag som är beroende av kinesiska delar eller montering. Amerikanska och kinesiska teknikföretag rapporterade högre kostnader, medan vissa började leta efter leverantörer i andra länder.
Även sjöfartsbranschen upplevde stora förändringar, då företagen var tvungna att hantera längre tullprocesser och nytt pappersarbete.
Tullar drev många företag att ändra vilka de köper från och säljer till, vilket förändrade leveransvägar. Direkthandeln mellan USA och Kina minskade kraftigt, eftersom högre importskatter gjorde varor från båda länderna dyrare. Vissa företag flyttade produktionen till länder som Vietnam och Mexiko för att undvika dessa extra kostnader.
Denna förändring orsakade en ökning av transport- och uppställningskostnader, vilket gjorde det svårare för mindre företag att hålla jämna steg. Indirekt export, där kinesiska varor når USA via tredjeländer, blev vanligare. Det mildrade dock bara en del av skadan eftersom de flesta företag fortfarande hade högre kostnader. Denna störning ledde till produktbrist och längre leveranstider, vilket påverkade de globala marknaderna och konsumenterna.