Den 4 april 2025 tillkännagav handelsministeriet i Peking sitt beslut att införa exportkontroll på vissa medeltunga och tunga sällsynta jordartsmetaller, som en vedergällning mot de tullar som USA infört i det pågående handelskriget. Tack och lov, tack vare de senaste förhandlingarna på hög nivå och de efterföljande ejord eexportera tillstånd, nu kan de inblandade parterna se det möjliga slutet på detta dödläge.
Två månader av kaos i väst
USA har försökt att lösa sitt beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller, men ansträngningarna är till stor del misslyckade. Biden-administrationen avsatte $12 miljarder för lager av sällsynta jordartsmetaller och inhemsk gruvdrift, men amerikanska malmer kräver fortfarande bearbetning i Kina på grund av tekniska luckor. Försök att kringgå Kina via Myanmar och Vietnam har lett till fler smugglingsfall, med svarta marknadspriser mycket högre än officiella taxor.
Därför, när restriktionerna infördes, såg USA en 70% årsredovisning i importen av sällsynta jordartsmagneter från Kina i maj 2025, vilket är den lägsta nivån sedan 2015 (exklusive pandemiår).
EU går inte heller bra. Står inför en 81% dyk i importen av sällsynta jordartsmagneter från Kina, accelererar den sin Lagen om kritiska råvaror för att minska beroendet. Australiens Lynas Corp och USA-baserade MP Materials utökar produktionen, men deras produktion är fortfarande otillräcklig för att ersätta Kinas 90% dominans i raffineringskapacitet.
Bräcklig vapenvila efter Londonförhandlingar
En månad efter en tillfällig paus i handelskriget som man kom överens om i Genève förra månaden, där båda nationerna upphävde de flesta tullar överstigande 100% i 90 dagar, möttes högnivådelegationerna från USA och Kina igen i London den 9 juni 2025 för att förstärka en vapenvila i den pågående handelstvisten som har skapat oro i den globala ekonomin de senaste månaderna. Den kinesiska delegationen, ledd av vice premiärminister He Lifeng och inklusive handelsminister Wang Wentao, höll samtal med USA:s handelsminister Howard Lutnick, finansminister Scott Bessent och handelsrepresentant Jamieson Greer vid Lancaster House nära Buckingham Palace.
Som världens två största ekonomier har spänningarna mellan USA och Kina betydande globala konsekvenser; Kinas export till USA minskade med 351 ton per år i maj jämfört med föregående år. Sedan Genèvesamtalen har tvisterna skiftat till avancerade halvledare som är avgörande för artificiell intelligens, visum för kinesiska studenter i USA, och ännu viktigare, samtalets fokus: sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för industrier som biltillverkning och militärindustriella komplex. I takt med att lagren minskade väntade hela västvärlden på att Peking skulle ta itu med dessa farhågor, som hade kommit från både europeiska företag och amerikanska företag.
Den 12 juni, tre dagar efter förhandlingarna, gjorde det kinesiska handelsministeriets talesperson He Yadong ett uttalande under ministeriets rutinmässiga presskonferens och tillkännagav att Kina, som ett ansvarsfullt stort land, erkände de legitima behoven och oron för sällsynta jordartsmetaller i civila sektorer och redan hade godkänt ett antal kompatibla ansökningar i enlighet med lagkrav.
Detta är en viktig isbrytare för det utmattande handelskriget mellan USA och Kina. Kina införde dock också en policy om "en leverans, en licens", som ålägger exportörer att avslöja slutmottagare och användningsuppgifter. Medan Kina återupptog begränsad export av sällsynta jordartsmetaller till amerikanska biltillverkare (t.ex. Tesla, Ford), fortsätter landet att neka leveranser till försvarsrelaterade företag som Lockheed Martin, vilket effektivt blockerar amerikanska försvarsentreprenörer från att få tillgång till kritiska material för avancerade vapen, inklusive F-35 stridsflygplan och missilsystem. Det amerikanska försvarsdepartementet varnade för att utan kinesiska leveranser skulle dess vapenproduktion kunna stå inför problem. sex månaders störningar.
Vart går vi härifrån?
Den tillfälliga lättnaden av exporten av sällsynta jordartsmetaller signalerar en taktisk paus snarare än ett strategiskt skifte i handelskriget mellan USA och Kina. Medan Pekings åtgärd lindrar det omedelbara trycket i leveranskedjan för civila industrier, förblir den bredare konflikten olöst.
För USA understryker denna episod bräckligheten i dess leveranskedjor. Trots försök att få tillgång till material genom havsbottenmining, tredjepartshandel och andra metoder saknar USA fortfarande raffineringskapaciteten för att helt frikoppla sig från Kina. Samtidigt har Europas kamp för att säkra alternativa källor ännu inte lett till någon meningsfull självständighet.
Nästa fas i denna strid kan bero på framväxande teknologier. Kinas senaste restriktioner för drönarkomponenter, vilket är en annan sektor där landet dominerar, tyder på en bredare strategi för att utnyttja teknologiska beroenden. Om Washington fortsätter sin tulloffensiv kan Peking eskalera genom att minska exporten av AI-relaterad hårdvara eller gröna energimaterial.
I slutändan står båda nationerna inför ett dilemma: ytterligare eskalering riskerar ekonomiska störningar, men kompromisser är fortfarande politiskt ansträngda. De kommande månaderna kommer att pröva om pragmatismen segrar – eller om handelskriget går in i en ännu mer volatil fas.